Branterna i Côte-Rôtie är några av vinvärldens mest arbetskrävande terroirer. Under tiden efter andra världskriget rådde stor brist på arbetskraft och liten efterfrågan på områdets viner, som ofta såldes lokalt till ohållbart låga priser. Lösningen på den bittra ekvationen stavades "herbicider". Idag ser marknaden helt annorlunda ut, men de vinbönder i Côte-Rôtie som jobbar i samklang med naturen (det vill säga ekologiskt eller mer än så) kan fortfarande räknas på ena handens fingrar.

Stéphane Otheguy arbetade med barn innan han skolade om sig till vinbonde. 1997 fick han jobb på Domaine Gasse-Lafoy i Côte-Rôtie. Vincent Gasse hade odlat ekologiskt ända sedan 1988, året då han startade sin lilla domän. När veteranen drog sig tillbaka 2004 fick Stéphane ta över arrendet av hans vinmarker. Sedan dess har han engagerat fortsatt att arbeta i samma anda, kallar sig ödmjukt för "paysan-vigneron" och är medlem av den franska ekologiska organisationen Nature et Progres som grundades redan 1964.

Domänen omfattar inte mer än ett par dryga hektar vinrankor. Lotterna ligger väl samlade ovanför Ampuis i centrala Côte-Rôtie - Ritolas, Leyat, Bonnivières, Rozier och Côte Rozier - samt i AOP Saint-Joseph och Condrieu (båda inom kommunen Malleval). Otheguy sköter hela arbetet för hand, med häst och med vinsch. Han är en varm förespråkare för biologisk mångfald och har dessutom fem hektar egna fruktodlingar med äpplen, aprikoser, päron och fikon på andra sidan Rhône.

Otheguys finaste parceller i Côte-Rôtie är en yngre plantering i Côte Rozier och två gamla vinmarker i lieu-dits Leyat och Bonnivières, på höjderna i kommunen Ampuis. De här lägena är planterade 1945 respektive 1955 med ett massalt urval av den äldre syrah-varianten som lokalt går under namnet sérine. Bara en tiondel av arealerna i Côte-Rôtie är fortfarande planterade med den sorten. Viner av sérine anses vara mer aromatiskt komplexa och finessrika än senare klonala urval av syrah. Frukten från Leyat och Bonnivières gick förr i tiden till Domaine Gasse-Lafoy Vieilles Vignes.

Druvorna handskördas försiktigt och vinifieras med det mesta av stjälkarna kvar (vanligen runt fyra femtedelar). När druvorna kommer till källaren får de några dygns kall maceration innan jäsningen startar spontant med naturligt förekommande jäststammar. Urlakningen i öppna jästankar varar i drygt tre veckor, med daglig pigéage och regelbundna överspolningar. Efter pressning i traditionell korgpress får vinet mogna under 13-18 månader i äldre 228-liters bourgognefat och buteljeras utan klarning eller filtrering, med en minimal dos svavel.

Stéphane bekymrar sig inte mycket om berömmelse. "Varför skulle jag låta vinskribenter prova mina viner - vad är poängen? Det vore synd på en hygglig flaska vin som kunde njutas istället. Jag gör mina viner för dem som bryr sig tillräckligt för att stötta mina metoder och vill dricka mina viner vid matbordet med sin familj."