5 Sens 2019

Champagnes rykte som en plats där lyxigt bubbel blandas fram har byggt på att leverera på det löftet: miljontals likadana flaskor av varumärkta produkter för en massmarknad. Ofta har den målsättningen - själva produktionsmetoden för storhuschampagne - bidragit till att man blandat bort avtrycket av terroir ur vinet. Champagnehusen har med tiden förträngt de historiska ideal som grannarna i Bourgogne alltid hållit högt: en besatthet av varje liten del av varje unik växtplats.

Distriktet Aube ligger i den allra sydligaste delen av Champagne. Här är det närmare till Bourgogne än till Champagnes centralorter. Klimatet är aningen varmare och geologer har fastställt att jordarna här har fler likheter med norra Bourgognes blandning av lera och kalksten än med den klassiska Champagne-kritan längre norrut. Aube ligger på stråk av Kimmeridge, som är 150 miljoner år gammal - mer än 50 miljoner år äldre än jordarna i Vallée de la Marne.

Marie och Olivier Horiot gör vin här nere i Les Riceys, en by med 800 hektar planterade. Sedan 1971 har Les Riceys en AOC för roséviner gjorda av pinot noir - den enda i sitt slag i Champagne - och byn är kanske allra mest känd för sina seriösa ljusröda roséer. Horiots föräldrar sålde sina druvor till områdets kooperativ fram till år 2000, då Olivier bestämde sig för att börja göra eget vin. De första fyra åren koncentrerade han sig på stilla viner och på basvinerna till champagnerna som skulle komma med tiden.

Makarna Horiot gör mineraldrivna och matiga roséer som snarast påminner om ljus gevrey-chambertin till utseendet. Dessutom producerar man stilla vitt och rött vin under Coteaux Champenois AOP samt självklart champagne - allt från domänens biodynamiskt vårdade vingårdar. De olika markerna vinifieras och buteljeras mestadels separat för att kunna visa varje växtplats på bästa sätt.

Marie och Olivier odlar inte bara de tre vanligaste champagnesorterna - pinot noir, chardonnay och meunier - utan även mer åsidosatta druvsorter som arbane, petit meslier, pinot blanc och pinot gris. Druvorna blir till ett flertal champagner, vanligen utan dosage, som är rika och fylliga i frukten men alltid har en fräschör som Olivier menar kommer från marken. De tre stilla röda vinerna samt rosén är framställda av pinot noir, medan det stilla vita vinet görs av chardonnay och pinot blanc.

Medan Horiots champagner är extremt karaktärsfulla och mineraliska, så är det fortfarande, enligt Olivier själv, de stilla vinerna som låter marken och ursprunget tala allra tydligast.

horiot.fr