Coteaux Champenois L'Entre Deux Blanc R22

Liksom resten av Champagne har den södra delen, Côte des Bar, en lång historia med vinodling. Men 1908, när man behövde definiera gränserna för hela regionen, ville flera av de stora husen i Reims och Épernay i eget intresse utesluta departementet Aube. Som ett slags kompromiss fick området bära namnet "Champagne Deuxième Zone" - en förödmjukelse som inte upphörde förrän 1927. Samtidigt har vinbönderna i Côte des Bar alltid varit en viktig - om än anonym - leverantör av druvmaterial till storhusen och ofta stått för en bärande del av deras blandningar.

Landskapet i Côte des Bar ser annorlunda ut än i norr. Det är mer omväxlande och leende lantligt med kullar och dalar, skogsdungar och blandat jordbruk. Flera av vinbyarna ligger utmed floden Seine och dess tillflöden Arce och Ource. Även nere i marken ser det ganska så annorlunda ut. Närheten till norra Bourgogne och Chablis gör att Côte des Bar har snarlika jordmåner av kalksten och kalkrik lera, som brukar kallas "kimmeridgien" och "portlandien". Ändå har chardonnay bara en liten andel av planteringarna - här är det sedan gammalt pinot noir som dominerar.

Côte des Bar har under de senaste åren fått en hel del uppmärksamhet tack vare sin spirande rörelse av vinodlare som vågat ta steget att bli självständiga odlarproducenter, inspirerade av föregångare som Anselme Selosse. En av de allra första i området - och numera en av de mest omsusade - var och är Bertrand Gautherot. Efter att ha arbetat som industridesigner åt modehusen i Paris kom han hem 1993 och tog över familjens lilla egendom. Det första han gjorde var att sluta med herbicider. Snart lärde han känna biodynamiska pionjärer som Pierre Larmandier och Jérôme Prevost och lade efter hand om sina odlingsmetoder i än mer naturlig riktning, med full biodynamisk certifiering från 2001.

Men att framställa sin egen champagne är inte helt enkelt, om man aldrig har gjort det förr. Det var vännen Anselme Selosse som gav självförtroende och stöd att vinifiera den första årgången 2001. Med närliggande Bourgogne som inspiration handlar det då oftast om en årgång, en druvsort och ett ursprung. För Bertrand Gautherot är ursprunget den lilla byn Buxières-sur-Arce och hans sex vinmarker där. På tal om begreppet "terroir" menar Gautherot att det är något ganska föränderligt, som människan kan påverka med sina odlingsmetoder - ansvarslösa eller varsamma. Han talar hellre om "climats" eller "lieux-dits" i betydelsen specifika lägen med en historisk bakgrund. Vouette & Sorbée är familjen Gautherots äldsta parceller som fått ge namn åt domänen.

Vouette är en avlång plätt som ligger i backen strax ovanför själva gården. Läget vänder sig nästan rakt åt söder och en liten aning åt väster. Berggrunden är kalksten av både kimmeridge- och portland-typ. Den relativt branta sluttningen ger fin mognad i druvorna. Tidigare gick de till Bertrands pinotbaserade cuvée Fidèle, men efter skörden 2014 planterade han om marken från pinot noir till chardonnay, så i framtiden hamnar den frukten i Blanc d'Argile.

Sorbée ligger högre upp i samma sluttning. Marken där är inte lika brant, men vänder sig åt samma håll. Berggrunden är ren portland-kalk - inte särskilt vanligt i Champagne. Stockarna planterades mellan 1973 och 1990, alltså ganska fullvuxna idag. Jorden i Sorbée har alltid brukats på det traditionella sättet, det vill säga utan herbicider. Förr i tiden var den planterad med gamay som gav ett lätt rött vin för familjens eget bruk. Numera går den fina pinotfrukten till rosén Saignée de Sorbée.

Biaunes är gårdens största vinmark och omfattar två hektar av drygt fem. Läget vänder sig åt väster, är kallare och mognar senare. Jordmånen är annars snarlik eftersom Biaunes ligger på samma kulle, fast mer västerut. Till skillnad från de andra är Biaunes omgivet av skog både åt väster, norr och öster. Stockarna är också yngre. Här finns en parcell med chardonnay som är planterade mitt bland annan växtlighet. Bertrand planterade den lilla plätten år 2000 med ett urval av sticklingar från Anselme Selosse i Avize och Vincent Dauvissat i Chablis. Frukten härifrån går till Blanc d'Argile.

Tirmy är ett västerläge som var skog fram till 1960-talet. 1986 blev det planterat med pinot noir. Eftersom vinmarken inte har någon historisk tradition har Bertrand hittat på namnet, eller snarare lånat det från sin granne - Petit Remy. Frukten härifrån går till Fidèle.

Fonnet ligger direkt väster om byn i en liten dalgång. Namnet antyder att det är utsatt för vind, men samtidigt är det ett relativt varmt läge. Marken består av kimmeridge-lera, och stockarna som planterades 1996 är mestadels pinot noir med en liten andel chardonnay.

Chatel har en stenig jordmån med större block av vit kalksten. Namnet har det från en liten slottsbyggnad i närheten. Det är ett torrt och varmt läge, helt planterat med pinot noir från 1998.

Bertrand Gautherot gör fem olika champagner. Druvorna pressas långsamt i en traditionell 4000 kilos Coquard-press som ger musten en lätt oxidation. Någon tillsats av socker (chaptalisering) kommer inte på fråga - det skulle heller inte behövas eftersom frukten har såpass hög mognad. Jäsningen sker sedan spontant i använda bourgogne-fat under tio månader. Faten har tidigare använts av vinmakande vänner i Bourgogne, bland andra Arnaud Ente i Meursault. Här tillsätts endast en minimal dos svavel.

Alla Bertrands viner kommer från en årgång, men bara ett av dem är årgångsbetecknat, eftersom vinerna ligger relativt kort tid på jästfällningen i flaskan - oftast mellan femton månader och tre år. Vid degorgeringen tillsätts aldrig någon dosage - det betyder att alla viner är brut nature, men ändå rikt fruktiga. Årgången kan utläsas i form av ett R-nummer (= récolte) på baksidesetiketten. Där står också datumet när flaskan degorgerades.

Fidèle är Bertrands grundläggande cuvée av pinot noir från lägena Vouette, Chatel och Fonnet. Förutom den aktuella årgången innehåller Fidèle också en liten andel (5-10%) av en årgångsblandning (réserve perpetuelle) som påbörjades 2001 och vilar i en stor ekliggare (foudre). Den lätt oxidativa stilen och reservvinet bidrar till fina toner av utveckling även i unga versioner. Fidèle har alltid en vacker kopparfärgad ton i glaset.

Blanc d'Argile är ren chardonnay från vinmarkerna Biaunes och Fonnet. Jordmånen består, precis som namnet skvallrar om, av kimmeridge-lera och kalksten. Rankorna i den lilla "vilda" parcellen i Biaunes ger sparsamt med frukt, men desto högre koncentration i druvorna. I de senaste årgångarna har en mindre andel av frukten fått jäsa i amfora från Georgien.

Saignée de Sorbée kommer, som namnet berättar, enbart från läget Sorbée. Det är en rosé av pinot noir som framställts genom en kortare urlakning semi-carbonique — det vill säga utan inblandning av rött vin. Däremot har själva vinet en hel del gemensamt med eleganta ljusröda viner och blommar ut i en stor kupa.

Textures är ren pinot blanc från rankor i Fonnet, som planterades år 2000. Jordmånen består av kalkblandad Kimmeridge-lera. Vinet jäser i medelstora fat (tonneaux) under tre månader och ligger sedan ett halvår på jästfällningen i amfora, något som säkert bidragit till den speciella texturen.

Extrait är det enda av Bertrands viner som mixar druvsorter och det enda som har årgången på etiketten. Det är vanligen en blandning av ungefär 60% pinot noir och 40% chardonnay, som fått jäsa i ett enda fat. Extrait degorgeras långt senare än de andra vinerna och får ligga minst åtta år på jästfällningen i flaskan (sur lattes).

De senaste åren har dottern Heloïse blivit alltmer aktiv i verksamheten. Hon har på egen hand gjort ett par champagner i minimal upplaga, helt baserade på 'réserve perpétuelle'. Namnet på hennes viner är "Infiné"

sorbée.fr