Vi Sin Num XIX (2019)

Alain Castex jobbade förr i tiden som mekaniker på SNCF (franska järnvägarna) och tillbringade alltid semestrarna hos en släkting i Ariège, nära spanska gränsen. Där fanns några gamla vinrankor, ett par fruktträd och tre kor. Intrycken härifrån gjorde att Alain hade en känsla för den sydfranska landsbygden. Efterhand bestämde han sig: det var på landet han ville bo. Så han hoppade på en utbildning till vinodlare och startade 1981 sin egen domän i Corbières. På den tiden odlade han konventionellt och matade jorden med kemiska jordbruksprodukter, men det kom till en punkt när han inte klarade det längre och bestämde sig för att gå över till ekologisk odling.

En dag knackade en kvinna på Alains dörr och behövde hjälp med att dra loss sin bil som kört fast i leran. Kvinnan var Ghislaine Magnier. Hon var less på livet i Paris, blev kvar hos Alain och resten är, som det brukar heta, historia.

Alain och Ghislaine flyttade vidare från Corbières till Banyuls där de kom att odla fyra hektar, samt en dryg hektar i Trouillas längre inåt landet. Sin första årgång gjorde de 1995. Vineriet ligger i ett gammalt Citroën-garage som de lyckades hitta bara femton dagar innan den första skörden! De har alltid utfört allt arbete själva och för hand.

I Banyuls är jobbet extra tufft på grund av de tvärbranta terrasserade vingårdarna, och ännu mer krävande när man arbetar oldschool. I marken dominerar jordtypen schist och druvorna som odlas är olika varianter av grenache och carignan, mourvèdre, muscat, clairette, samt ett antal obskyra oidentifierade sorter. Många av stockarna är urgamla och knotiga vilket gör att uttagen blir rejält låga, ofta runt 10 hl/ha. Odlingen följer biodynamiska principer och är certifierad av Ecocert.

Svavel har aldrig använts i något skede i framställningen, inte ens i vingården mot svampangrepp, vilket också medförde att Alain och Ghislaine måste vara ytterst noggranna vid skörd och allt annat arbete. För att få det hela att gå runt har de stor hjälp av vänner och hängivna kunder. Ibland var det 35 personer vid skörd som njöt av det storslagna landskapet, druvorna och Alains och Ghislaines sällskap.

Idag har paret gått skilda vägar, och vännen Jordi Perez har tagit över Casot des Mailloles som ensam ägare från och med årgång 2015. Han driver domänen vidare i samma anda och har utökat med granitdominerade vinmarker på höjderna i det inre av Roussillon, runt byn Tarerach. Alain Castex behöll sina marker i Trouillas, som numera ger Les Vins du Cabanon. Jordis produktion uppgår nuförtiden till ungefär 12 000 flaskor per år.

casotdesmailloles.com